Hej! Min kaninunge som jag fick för ca 1 vecka sedan var jättelugn och van vid människor då jag fick honom. Han lät mig bära honom och han satt kvar i min famn jättelänge utan att rivas eller sprattla. Han ändrade beteende och biter oftast i burgallret och skakar på hela gallret när jag ligger och sover, han har även börjat sprattla då jag bär han och börjat riva och bitas om han sitter i famnen och inte vill ligga kvar. Hans har slutat bitas nu efter jag tagit ut hans hus och bro från buren. Men nu när jag lagt in huset och bron igen är det fortfarande gallret han biter och drar hårt i så det skakar. Har försökt att sitta vid buren och lägga in handen nära honom och få honom och nosa tills jag märker att han kommer låta mig klappa honom. När jag lägger han i famnen sedan sitter han knappt kvar en minut innan han hoppar in i buren igen. Han är bara 3 månader och van vid både vuxna och barn då jag fick han från uppfödaren och han blir 3 månader om två dagar. Han är en dvärgvädursunge. Känns som han blivit rädd för mig då jag dammsugat runt hans bur eftersom han ofta står i ett hörn eller gömmer sig inne i sitt hus. Hur kan jag få honom att bli som han va i början då jag köpte honom?
Hej! Det är inte säkert att den personlighet som din kanin visade de första dagarna hos dig var den som är hans "sanna" jag. Många djur är stillsamma och avvaktande när de kommer till en ny miljö och det är först när de börjar känna sig trygga som de börjar bete sig "normalt". Det beteende du beskriver är mycket vanligt och i mitt tycke helt normalt kaninbeteende. Det går dock alltid att jobba på att minska oönskat beteende. Din kanin är så pass ung än så länge att det inte går att säga att det här är så han kommer att vara resten av livet och just när han är ung är det som lättast att forma beteendet. Eftersom han är i den åldern när könsmognaden kommer, kan det vara hormoner som ställer till det också. Jag tycker du ska läsa artikeln om gallerbitning som finns på www.veterinären.nu. Där får du lite tips och råd. Läs gärna också skötselråden för kanin och artikeln om hur man aktiverar en kanin. När det gäller "träning" av kaniner brukar den bästa metoden vara att jobba med en metod som kallas positiv förstärkning. Det betyder att man belönar kaninen när den gör som man vill och nonchalerar den när den inte gör som man vill. Bestraffning fungerar sällan bra och kan t.o.m. förvärra situationen. Enkelt talat kan man kalla det att man "mutar" kaninen till att göra det man vill. De bästa mutorna brukar vara små godbitar. En korrekt utfodrad kanin (se skötselråden) kan göra mycket för en tunn skiva morot, en liten bit knäckebröd eller annat som är riktigt gott men som inte ges som foder. Lycka till!